Tredje dagen i rad som lämnar ett och annat att önska... (Kan för övrigt säga att månda'n avslutades med att bussen hem också ställdes in/inte dök upp, så man stod ute i 12 minusgrader i en halvtimme.) Under gårdagen tänkte jag hinna in till sta'n innan jobbet för att köpa lite julklappar och se'n hem och vända innan jag skulle till jobbet.
Jo, säkert.
Bussen var nå'ra minuter försenad. Då missade man tunnelbanan (om den var där alls) varpå det förstås var förseningar i tunnelbanan också. Så där stod man och kom fram till att, nej, jag kommer fanimig inte hinna, så det var bara att ta bussen hem igen. Där gick en timme åt helvete den da'n. Åkte se'n en timme tidigare till jobbet i alla fall, så jag hann med att köpa lite julklappar (eller ett par, i alla fall) som jag fick släpa med mig till jobbet tillsammans med allt annat jag hade med mig (typ dricka och mat osv).
Idag började da'n väl någorlunda bra.
Men se'n hade vi en liten oenighet hemma. Han röt till först, och jag röt förstås tillbaka. Eftersom anfall är bästa försvar högg jag först, och fick därmed överläget. Det hindrade inte honom att ifrån sitt underläge fortsätta argumentera för sin mening, men jag höll fortfarande inte med alls. Våldet trappades i alla fall inte upp mycket mer än så, men vi var båda rätt buttra på varandra efteråt.
Lite frisk luft fick i alla fall honom på gott humör. Som tjurig oxe var jag inte lika lättpåverkad, utan fortsatte vara irriterad då jag visste att jag hade arbete som väntade på mig när jag kom hem. Våttorka golven stod högst upp på den dagordningen. Vilket förstås betydde att jag först var tvungen att dammsuga också.
Efter sagda uppgifter kunde jag ta itu med att få upp DVD/BD-hyllan, vilket var klart mycket roligare, om än lika mycket mer ansträngande. Men den kom upp, trots att slagborren och jag inte var helt överens om exakt var hålen egentligen skulle vara. Men en lätt kompromiss och hårdare arbete för skruvmejseln slutade med godkänt resultat.
Tyvärr hann jag på grund av golvrengöringen inte med att ta hand om köket som utlovat, men om disken står kvar till imorgon tar jag den då.
Se'n har jag spenderat kvällen på jobbet att försöka få en norrman på chat-supporten på en websida att fatta att ordernumret på deras sida INTE är samma nummer som fraktsedelsnumret som jag behöver vid kontakt med UPS. Hur faan kan man sitta på en support på en E-handelssida och inte veta vad som gäller för ordernummer och det som vi till slut kom överens om hette "sporingsnummer" (efter att jag upprepade gånger skrivit "UPS spåringsnummer" eftersom jag inte är så jättehigh på norska men har blivit meddelad av UPS per telefon att det är så det heter).
Dum djävla norrman. Kasper Olsen, du får ursäkta att jag går emot mina principer vad gäller namn på bloggen, men du bör fan läsa på vad som gäller innan du sätter dig på andra sidan supporten, din dumma fan!
I övrigt har jag inte så mycket att anmärka på idag. Bussen kom nästan i tid, takfönstren var stängda (båda två!) tunnelbanan var i tid och hade dörrarna stängda för att inte släppa in kylan, pendeltåget var i tid, och inte ens med hälften av dörrparen avstängda. Imponerande!
Så dagens ros till SL (passa på och njut - det lär inte upprepas många gånger i vinter);
dagens ris till Kasper "jag är en dum djävla norrman" Olsen.
Ha're bra!
PS. Jag kom på fler ursäkter som SL kör på vid förseningar: "växelfel", "banfel", den mycket generella "på grund av rådande väderlek", "strömavbrott" och... Fan, det var en till, men får ta det vid ett annat tillfälle; om du har fler förslag, släng in det i en kommentar nedan. *hint, hint*
DS.
onsdag 22 december 2010
måndag 20 december 2010
Börjar dåligt..
Kan inte direkt säga att dagen började så bra.. Vaknade till en gång mitt i natten, men somnade i alla fall om, så det behöver knappt nämnas. Se'n när man så småningom går upp på förmidda'n (sovmorgon idag) hade jag djävulskt ont i nacken. Inte för att jag vet hur nackspärr fungerar, känns, eller vad man gör åt det, men jag skulle nog påstå att jag har nå't åt det hållet, om än inte lika illa. Jag kan vrida huv'et åt höger kanske en 70 grader eller så. Längre går inte utan att det gör skitont. Åt vänster tar det stopp redan efter typ 30 grader. Längre än så, och nacken skriker om att få ett barmhärtigt nackskott för att få slut på lidandet.
Men det var ju bara vad jag insåg de första minuterna av min dag. Det slutade ju inte där direkt. Skulle gå ut med hunden och en våning ner stiger de på ett par damer som klämmer in sig med tvättkort och hela skiten i den minimala hissen som tar högst 4 personer. Hunden är livrädd för det mesta, så när en av dem plötsligt tappar en flaska mjukmedel på golvet får han panik och pissar och skiter ner hissen. Kul, kul.
Bara att åka upp igen, använda skitpåse för att bli av med korven, och se'n låsa upp för att hämta några meter hushållspapper. Under tiden åker förstås hissen ner, så man får vänta på att den kommer upp igen. Trycker upp hissen på nytt, torkar upp pisset, går in och slänger i en soppåse som jag se'n förstås slänger i sopnedkastet för att slippa lukten av det.
Trycker upp hissen ännu en gång. Efter ett tag kommer den ner med en gammal dam med rullator. Sa jag att hunden är rädd för typ allt? Saker med hjul tillhör kategorin som leder till panikångest, så hon fick åka själv. Hon skulle visst bara en våning ner, men där står nå'n annan som väntar på att få åka ner. Och nere på bottenplan väntar förstås nästa djävel på att få åka upp någon våning ovanför mig, där han håller hissen ett tag innan den släpps ner till oss.
Jag stod fan i trappuppgången och väntade på hissen i totalt 5 minuter eller nå't. Askul!
Men vi kom ut till slut, och jag envisas fortfarande med att ta samma väg upp över ett litet berg där snön nu gick upp till knäna på mig när jag pulsade fram före hunden (som förstås inte ens bottnar när det är så djupt med snö, och måste följa mig i fotspåren). Men djupsnön var ändå något positivt, så det är inget jag klagar på, tvärtom. Djupsnö är kul (när man inte behöver pulsa genom den på väg till jobbet, men ut med hunden är det kul).
Kommer hem, äter lunch, kommer fram till att jag inte hinner med en riktigt så tidig buss som jag tänkt mig, men skulle ändå hinna med en så att jag hade tid att köpa lite julklappar innan jobbet.
Mmmhm. Eller hur. Tror du att bussfan kommer? HA! Inte en chans. Efter en drygt tio minuter inser jag att den inte behagar dyka upp, och utnyttjar att jag har råkat höra portkoden till trapphuset närmast busshållplatsen, där det i alla fall är något varmare än 7 minusgrader. Där står jag sedan tills nästa buss dyker upp (någon minut försenad den också, men den kom i alla fall).
Stängde för övrigt takfönstret på busshelvetet också, eftersom inte en djävel gör det om inte jag gör det. (Folk är idioter, glöm inte det.)
Pendeln var förstås lite sen den också, men eftersom jag ändå inte skulle hinna köpa julklappar nu, hann jag i alla fall i god tid till jobbet.
Apropå pendeltåget såg jag ytterligare en ny ursäkt till försening. Man har ju hört om "spårfel", "vagnfel", "datorfel", "el-fel", "värmefel", "hala spår" (och olycka förstås, men det godkänner vi) och lite annat som jag för tillfället inte kommer på. Nu skyllde de på "bro-fel", så lite nytt på den fronten i alla fall.
Näpp, nog för den här gången. Nu tänker jag sitta här och tycka synd om min förbannade nacke.
Ha're bra!
Men det var ju bara vad jag insåg de första minuterna av min dag. Det slutade ju inte där direkt. Skulle gå ut med hunden och en våning ner stiger de på ett par damer som klämmer in sig med tvättkort och hela skiten i den minimala hissen som tar högst 4 personer. Hunden är livrädd för det mesta, så när en av dem plötsligt tappar en flaska mjukmedel på golvet får han panik och pissar och skiter ner hissen. Kul, kul.
Bara att åka upp igen, använda skitpåse för att bli av med korven, och se'n låsa upp för att hämta några meter hushållspapper. Under tiden åker förstås hissen ner, så man får vänta på att den kommer upp igen. Trycker upp hissen på nytt, torkar upp pisset, går in och slänger i en soppåse som jag se'n förstås slänger i sopnedkastet för att slippa lukten av det.
Trycker upp hissen ännu en gång. Efter ett tag kommer den ner med en gammal dam med rullator. Sa jag att hunden är rädd för typ allt? Saker med hjul tillhör kategorin som leder till panikångest, så hon fick åka själv. Hon skulle visst bara en våning ner, men där står nå'n annan som väntar på att få åka ner. Och nere på bottenplan väntar förstås nästa djävel på att få åka upp någon våning ovanför mig, där han håller hissen ett tag innan den släpps ner till oss.
Jag stod fan i trappuppgången och väntade på hissen i totalt 5 minuter eller nå't. Askul!
Men vi kom ut till slut, och jag envisas fortfarande med att ta samma väg upp över ett litet berg där snön nu gick upp till knäna på mig när jag pulsade fram före hunden (som förstås inte ens bottnar när det är så djupt med snö, och måste följa mig i fotspåren). Men djupsnön var ändå något positivt, så det är inget jag klagar på, tvärtom. Djupsnö är kul (när man inte behöver pulsa genom den på väg till jobbet, men ut med hunden är det kul).
Kommer hem, äter lunch, kommer fram till att jag inte hinner med en riktigt så tidig buss som jag tänkt mig, men skulle ändå hinna med en så att jag hade tid att köpa lite julklappar innan jobbet.
Mmmhm. Eller hur. Tror du att bussfan kommer? HA! Inte en chans. Efter en drygt tio minuter inser jag att den inte behagar dyka upp, och utnyttjar att jag har råkat höra portkoden till trapphuset närmast busshållplatsen, där det i alla fall är något varmare än 7 minusgrader. Där står jag sedan tills nästa buss dyker upp (någon minut försenad den också, men den kom i alla fall).
Stängde för övrigt takfönstret på busshelvetet också, eftersom inte en djävel gör det om inte jag gör det. (Folk är idioter, glöm inte det.)
Pendeln var förstås lite sen den också, men eftersom jag ändå inte skulle hinna köpa julklappar nu, hann jag i alla fall i god tid till jobbet.
Apropå pendeltåget såg jag ytterligare en ny ursäkt till försening. Man har ju hört om "spårfel", "vagnfel", "datorfel", "el-fel", "värmefel", "hala spår" (och olycka förstås, men det godkänner vi) och lite annat som jag för tillfället inte kommer på. Nu skyllde de på "bro-fel", så lite nytt på den fronten i alla fall.
Näpp, nog för den här gången. Nu tänker jag sitta här och tycka synd om min förbannade nacke.
Ha're bra!
onsdag 15 december 2010
Som väntat, men...
Aldrig har jag väntat så länge på en så dålig film! Superman IV - Quest for Peace är verkligen urusel. Jag beställde den redan i juni i år, men först nu dök den upp i lager och därmed i min brevlåda. Men att det var en riktig B-film visste jag redan innan jag beställde den, men den var den enda riktiga Stålmannen-filmen jag kände saknades i samlingen, och den enda jag inte tidigare hade sett av Christoffer Reeves gestaltning av den flygande hjälten.
Se'n erkänner jag mig ha varit ovetandes om att det fanns betydligt äldre upplagor av stålmannen på film, nämligen en hel serie som Adventures of Superman som spelades in 1952-1958 med George Reeves som Stålmannen. Inte för att det är något jag tänker försöka lägga till i samlingen, men lite kul kuriosa..
Nej, nu ska jag nog dra mig tillbaka.. Ska upp tidigt imorgon också.
Ha're bra!
Se'n erkänner jag mig ha varit ovetandes om att det fanns betydligt äldre upplagor av stålmannen på film, nämligen en hel serie som Adventures of Superman som spelades in 1952-1958 med George Reeves som Stålmannen. Inte för att det är något jag tänker försöka lägga till i samlingen, men lite kul kuriosa..
Nej, nu ska jag nog dra mig tillbaka.. Ska upp tidigt imorgon också.
Ha're bra!
fredag 10 december 2010
Hilarious
Tjo! Idag är det strålande väder och solen skiner. 8 minusgrader, men det är ju sol, och alla vet ju att solen är varm.
Det vet framför allt SL.
SL med sin fantastiska logik tänker ungefär på följande sätt:
Solen är varm.
När solen skiner blir det således varmare ute.
Varmare = varmt.
När det är varmt öppnar vi takfönstren på bussarna så att det kommer in lite frisk luft så att resenärerna inte ska behöva svettas. Av samma anledning låter vi även dörrarna stå vidöppna på tunnelbanan när den står på uteperronger såsom Ropsten (så att det blåser in lite frisk luft till våra kära tunnelbaneresenärer).
Jag kände inte att jag helt höll med alla bitar i denna logik, så jag drog förstås igen takfönstret idag, liksom för några dagar se'n då två av tre takfönster (det var en "dragspelsbuss") stod öppna på morgonen.
En fundering:
Ska man ta kritik för sitt skriftliga språk från en person som skriver som en dyslektiker, eller ska man bara skratta åt personen ifråga? Nu vet jag förvisso inte om personen faktiskt är dyslektiker, och kan heller inte påstå att jag egentligen bryr mig, men om så nu är fallet står nog frågan kvar (om än något omformulerad) - är en dyslektiker rätt person att kommentera skriftligt språk? Jag finner det fantastiskt underhållande! (Jag skulle vilja säga "hilarious" , men vi har tyvärr ingen motsvarighet på svenska som passar lika väl, så ni får hålla till godo med "fantastisk underhållande".)
Apropå det, fan va' svenskan är begränsad! Jag avvundas verkligen engelskans mångfald när det gäller ord och idiom. Jag funderar allvarligt på att börja om på mitt tafatta försök till en fantasy-roman och skriva hela skiten på engelska istället. Ju fler böcker jag läser (jag läser bara på engelska se'n nå'ra år tillbaka) desto mer inser jag vilket patetiskt utbud av ord vi har i svenskan i många fall.
Inte för att det hindrar större delen av den svenska befolkningen från att skriva som krattor, både vad gäller stavning (i vilket jag inkluderar all djävla särskrivning) och grammatik, men det tänkte jag inte gå in på... den här gången.
Det vet framför allt SL.
SL med sin fantastiska logik tänker ungefär på följande sätt:
Solen är varm.
När solen skiner blir det således varmare ute.
Varmare = varmt.
När det är varmt öppnar vi takfönstren på bussarna så att det kommer in lite frisk luft så att resenärerna inte ska behöva svettas. Av samma anledning låter vi även dörrarna stå vidöppna på tunnelbanan när den står på uteperronger såsom Ropsten (så att det blåser in lite frisk luft till våra kära tunnelbaneresenärer).
Jag kände inte att jag helt höll med alla bitar i denna logik, så jag drog förstås igen takfönstret idag, liksom för några dagar se'n då två av tre takfönster (det var en "dragspelsbuss") stod öppna på morgonen.
En fundering:
Ska man ta kritik för sitt skriftliga språk från en person som skriver som en dyslektiker, eller ska man bara skratta åt personen ifråga? Nu vet jag förvisso inte om personen faktiskt är dyslektiker, och kan heller inte påstå att jag egentligen bryr mig, men om så nu är fallet står nog frågan kvar (om än något omformulerad) - är en dyslektiker rätt person att kommentera skriftligt språk? Jag finner det fantastiskt underhållande! (Jag skulle vilja säga "hilarious" , men vi har tyvärr ingen motsvarighet på svenska som passar lika väl, så ni får hålla till godo med "fantastisk underhållande".)
Apropå det, fan va' svenskan är begränsad! Jag avvundas verkligen engelskans mångfald när det gäller ord och idiom. Jag funderar allvarligt på att börja om på mitt tafatta försök till en fantasy-roman och skriva hela skiten på engelska istället. Ju fler böcker jag läser (jag läser bara på engelska se'n nå'ra år tillbaka) desto mer inser jag vilket patetiskt utbud av ord vi har i svenskan i många fall.
Inte för att det hindrar större delen av den svenska befolkningen från att skriva som krattor, både vad gäller stavning (i vilket jag inkluderar all djävla särskrivning) och grammatik, men det tänkte jag inte gå in på... den här gången.
onsdag 1 december 2010
Nu é de' jul igen!
Första december idag, och första luckan i chokladkalendern öppnad.. Ja, om det finns en jultradition jag inte tänker bryta, så är det fan chokladkalendern. Faktum är att det är det enda jag inte redan har brutit nå'n gång, tror jag. Jag har sovit förbi Kalle Anka en dag då jag bodde själv utan TV och skulle jobba hela natten oavsett. Förra året hade jag inget som helst julpynt, inte ens adventsljusstake.
Okej, glögg har jag väl aldrig hoppat över, iofs. Blossas vinglögg (10%) pimplas det flitigt av från min sida, fast inte i samband med jobb förstås (ifall någon planerare eller annan skulle få för sig att läsa detta som.. err... förstås inte har skrivits under arbetstid... *harkel*).
I övrigt har jag ett bevis för att det var kallt imorse: jag hade mössa på mig på väg till jobbet! Ja, jag använder mössa om jag ska vara ute en längre stund, men om jag har det på så korta utevistelser som pendlingen till jobbet, då ska det fanimig vara kallt. (Och imorse stod termometern på 13 minusgrader, så det fick räknas som kallt... i synnerhet med tanke på att det bara är första december.)
Men december är det som sagt, så nu är det..
Ha're bra!
Okej, glögg har jag väl aldrig hoppat över, iofs. Blossas vinglögg (10%) pimplas det flitigt av från min sida, fast inte i samband med jobb förstås (ifall någon planerare eller annan skulle få för sig att läsa detta som.. err... förstås inte har skrivits under arbetstid... *harkel*).
I övrigt har jag ett bevis för att det var kallt imorse: jag hade mössa på mig på väg till jobbet! Ja, jag använder mössa om jag ska vara ute en längre stund, men om jag har det på så korta utevistelser som pendlingen till jobbet, då ska det fanimig vara kallt. (Och imorse stod termometern på 13 minusgrader, så det fick räknas som kallt... i synnerhet med tanke på att det bara är första december.)
Men december är det som sagt, så nu är det..
Ha're bra!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
