Hopplös

Helt ärligt, gör du det med flit, är du verkligen dum på riktigt?

Trollar du (dålig humor i så fall!), eller är du så förbannat lat att du inte lyckas utöva någon form av tankeverksamhet?

Tjata hjälper ju uppenbarligen inte... Det har gått så långt att jag mitt undrande om huruvida du är dum eller bara spelar, börjar övergå till att jag tror på det tidigare. Antingen det, eller så skiter du bara i det!

Du är ju helt jäkla hopplös!



Ser fram emot juli...

Tom

Jag kräver inte mycket. Jag kräver egentligen ingenting, men jag skulle i alla fall önska att du åtminstone kunde göra det mina andra vänner klarar av. Det är inget stort. Bara en liten sak.

Jag har inte jättemycket kontakt med folk hela tiden. Och du behöver absolut inte svara så fort jag hör av mig. Det gör inget om det går en kvart, nå'n timme, flera timmar eller mer. Du behöver inte svara varje gång.

Men du svarar inte alls. Inte överhuvudtaget.
Ringer jag, går det fram signaler, men du svarar inte. Och du ringer inte upp efteråt. Inte senare samma dag, inte dagen efter. Du skickar inte ens ett SMS med ett "sorry, jag var upptagen, var det något viktigt?".

Du gör ingenting!


Du undrade om varför jag inte hörde av mig den gången jag jobbade i Kista, och jag typ ryckte på axlarna till svar. Det var egentligen inte helt sant. Sorry. Men det kändes fånigt att svara ärligt.


Sanningen.
Sanningen är att det bara gör ont!
Det gör ont att skicka ett meddelande till en vän, som man vet att man ändå inte kommer få något svar från. Jag blir illa till mods, magen mår dåligt. Det är deprimerande. Jag känner mig tom inombords.

Det kändes därför bättre att låta bli att höra av sig. Det blir liksom ett passivt negativt resultat, vilket är bättre än ett aktivt negativt resultat, om du förstår vad jag menar.


Jag är inte desperat.
Jag vill bara inte ge upp din vänskap. Jag trivs i ditt sällskap. Jag trivs med din kamratskap. Jag behöver inte mer. Det räcker.

Jag är inte desperat.
Jag önskar bara lite mer.

Såsom ett enkelt svar nå'n gång ibland.




(Ps. Tråkigt att en så negativ text skulle råka bli bloggens 100:e inlägg. Aja... Ds.)

Exkluderad

Hoppas ni andra får ett trevligt nyårsfirande i alla fall, ni som inkluderades i planerna...

(Inte riktat till "dig" - vi har inte känt varandra så fantastiskt länge, och vi pratade inte om det långt i förväg, det är "er andra" jag riktar mig till.)

Ha're...

Not..

Många tankar i huv'et just nu.

Tankarna for iväg till den här låten...
Kanske inte exakt vad jag känner just nu, men det finns också bitar som inte är helt off...

なぜ答えていない?

Tekniknörd

Yes, I am..

Vill ha en Moto 360, men den har inte släpps i Sverige än (och har inte heller fått något bekräftat datum) men har funnits i USA några veckor. Så en kompis i Chicago var iväg till BestBuy igår och köpte en som han ska skicka till Sverige. Med lite tur kommer den redan nästa vecka. :)
 

*hoppas, hoppas!*

Bild han tog vid fönsterbläcket i Chicago. 

Misslyckat

Uppdatering angående experimentet med whisky på kvällen:
Fungerar inte. (I alla fall inte varje gång.)

Drack närmare 4cl igår kväll (kanske 3-3½). Gick och la' mig vid halv tio. Somnade närmare tio.

Vaknade första gången vid midnatt. Somnade om.
Vaknade andra gången halv tre (som vanligt). Somnade om.
Vaknade tredje gången 4:35. Somnade om och väcktes se'n av alarmet tjugo minuter senare.

Var väl för enkelt för att vara sant, helt enkelt. Oh well..

Dags att dra till jobbet.

Ha're bra!

Svarslös

Jag känner dig inte tillräckligt väl.

Skulle jag bli tvungen att gissa, skulle det bli en ganska (nåja, ganska mycket, egentligen) negativ gissning, eftersom det är den jag tycker känns mest... logisk. Så jag väljer att inte gissa, utan istället försöka vara positiv och fundera över andra förklaringar. För om jag skulle gissa negativt, och jag se'n skulle visas ha fel, skulle det ju vara väldigt tråkigt!

Det är därför jag inte ger upp. Det är därför jag kanske verkar lite trög.

För det kan ju vara en pik.
En ganska tydlig pik, men jag vet ju inte säkert. Du verkar så positiv när du väl hör av dig. Du verkade positiv när vi sågs. Du verkade positiv när vi skiljdes åt. Så jag fortsätter hoppas. Jag fortsätter att tänka optimistiskt.

Men det tar väldigt lång tid för dig att svara.

Det är inte det att jag inte har något tålamod. För det har jag. Kanske för mycket. I alla fall ibland. Men det skulle vara mycket lättare att vara tålmodig om jag bara fick en förklaring till varför. Kanske jag skulle få veta att jag kan sluta vänta. Eller kanske jag skulle få en förklaring som gör att jag gärna fortsätter.

Men jag känner dig inte tillräckligt väl.
Jag vet inte vad det beror på. Ovissheten är det som gör det svårt. Ovissheten är det som gör att jag tänker på det varje kväll när jag går och lägger mig. Ovissheten är det som gör väntan så mycket värre.


För det tar väldigt lång tid mellan svaren.
 


Och kanske betyder det att du helt enkelt inte är intresserad...