Steve!

Jag tror inte på övernaturliga fenomen såsom andar, magi, tankeläsning eller gudar (oavsett religion). Det känns liksom inte som om det är realistiskt med något som inte följer de naturliga lagarna. Jag kanske borde kolla upp exakt vad ordet betyder, men jag brukar inte kalla mig själv "ateist", eftersom jag inte hävdar att Gud inte existerar (jag kan ju inte bevisa varken det ena eller det andra) jag ställer mig bara extremt tveksam till att det finns någon gud, och då tror jag att jag blir agnostiker. Jag tror inte att det finns någon allgod, allvetande varelse som vakar över oss. Nej, om jag skulle tro på något högre väsen skulle det vara en illdådig jäkel.

Vi kan kalla honom Steve.

Steve är en elak sate som ibland ger sig fan på att göra livet surt för någon (mer eller mindre) oskyldig stackare. Inatt gav han sig på mig. Jag hade varit duktig nog att lägga mig strax före nio på kvällen (vilket optimalt skulle resultera i 7 timmar sömn). Dessutom lyckades jag somna nästan med en gång, vilket ju var trevligt. So far so good.

Men det vore ju för bra för att vara sant om jag verkligen fick sova hela natten. Det tyckte i alla fall Steve som såg till att telefonen ringde tjugo i elva (kompis som trodde jag jobbade först imorgon). Efter ett kort telefonsamtal somnade jag om. Trevligt. Det tyckte inte Steve. Jag vaknade igen strax efter midnatt.

Och se'n somnade jag inte om.
Låg och vände mig fram och tillbaka. För varmt. För kallt. Kudden kändes obekvämare än vanligt. Ibland lyckades man hamna i en perfekt balans av varmt och kallt, och dessutom bekvämt. DÅ kommer Steve och ser till att det såklart börjar klia nå'nstans. Man kämpar emot ett tag, men det resulterar ju bara i att irritationen nere på vaden växer och det känns som om Steve sticker in en nål i benet på en. Och då måste man ju klia tillbaka. Efter det kan man ju ge sig faan på att det inte går att hitta tillbaka till balansen där man hade det bra och skulle kunna ha somnat om.

Efter drygt 2½ timme gav jag upp. Klockan var 2:40 och jag erkände Steve som vinnare och insåg att det inte skulle bli nå'n mer sömn. Så jag drog igång datorn och vattenkokaren. Fick bli att sitta och se på en anime på nätet och dricka kaffe ("Red Cup" från Nescafé). När klockan se'n ringde vid fyra tog jag en dusch och gjorde mig klar. Frukost? Ha! Som om det brödet gick att äta fortfarande. Näpp, det fick duga med kaffe tills vidare.



Så här sitter man nu. Ni vet den där känslan när man sitter och kämpar emot sömnen åt helvete för länge och det till slut resulterar i att det nästan svider i ögonen och allting känns lite småsuddigt? Mhm, jag är där nu.

Det här kommer bli en lååång dag.

Varning för sköldpaddan!

I brist på mycket annat av intresse att säga idag, tänkte jag lägga upp ett par Youtube-klipp på sköldpaddor som tycks vara annat än vegeterianer.

Först ut en som jagar katt.

(Dum jäkla katt som inte flyttar sig mer än en meter i taget.)

Och så en som har bättre jaktlycka:



Nog för idag!

"Nyheter" och skvaller..

Folk är idioter.
Vi börjar så, för det är lika sant som alltid, och det sammanfattar rätt mycket.

Så vad är det den här gången?
Ja, återigen stör jag mig på vad som räknas som nyheter. I dagens Metro rapporteras om ett nyhetsankare som har åkt dit för rattfylla. För det är ju en fet djävla nyhet, eller hur? Speciellt med tanke på omständigheterna: han hade festat med kompisar och da'n därpå (efter sex timmars sömn) körde han bil i tron att han var nykter men visade sig vid en rutinkontroll ha 0,4 promille alkohol i blodet (i USA ligger gränsen för rattfylla på 0,5 för övrigt, såvida det inte har ändrats).

Så inte så förbannat mycket, det var dagen efter och bara en vanlig människa som åkte dit för rattfylla. Men han är ju en "känd TV-profil", så plötsligt blev det en förstasidesnyhet!

Och?!
Vi kan lika gärna skriva nyheter om "Kalle Andersson i Eskilstuna - helt vanlig medelsvensson och inte mer känd än du och jag eller din mosters halvbrors kusins brylling - som åkte dit för rattfylla efter att ha festat med kompisar och kört rattfull da'n därpå."

Och du skulle säga: "Vem faan bryr sig om ett okänt djävla pucko som kör rattfull?"

Ingen!
Och det är hela poängen! Om vi inte bryr oss om okända Kalle Andersson i Eskilstuna, varför bry sig om en "känd TV-profil" då? Den ena är en människa och den andra är, hör och häpna, en människa han också!



Samma sak gäller för allt jäkla skvaller om kändisar som strular runt och super sig fulla. Vem bryr sig om ifall Robert Pattinson i hemlighet dejtar Kristen Stewert eller inte (trots att det är omöjligt om man är på andra sidan kontinenten) eller ifall Linda Rosing ångrar sina plastikoperationer (bara för att nämna ett par "nyheter" på Aftonbladet.se - var inte svårt att hitta nå't skräpskvaller som talande exempel genom att gå in där).

Låt folk få vara ifred! Sköt ditt och skit i andras, såvida du inte tillhör deras närhet och faktiskt har orsak att bry dig om dem!



Blir så förbannat trött på media och än mer på det faktum att skvaller säljer, eftersom det betyder att större delen av världen är idioter som får för sig att de får ut något av att läsa allt djävla kändisskvaller.


Nej, nog med gnäll för den här gången.

Ha're bra.

Sömn vs vila

Visst är det underbart när man kommer i säng i vettig tid och får sova hela natten så att man känner sig utvilad på morgonen? Helt underbart!

Fast så blev det ju inte för min del, i och för sig.
Jag kom i säng vid nio på kvällen (vilket nästan är lite sent om man ska upp klockan fyra, men det är i alla fall vettig tid). Men sova hela natten, det fick jag ju inte. Vaknade vid elva och låg se'n vaken. Jag tror att jag eventuellt somnade om (var väl halvvägs mellan sömn och vaken, så är inte helt säker) men var i alla fall vaken igen vid tolv.

Se'n låg jag vaken i åtminstone två timmar. Jag tror att jag sov lite efter det, men återigen var det nog något mellanting mellan dröm och mitt eget funderande på hur jag ska komma vidare i min bok som jag inte editerat på... ja, väldigt länge helt enkelt (säkert över ett år).

När klockan ringde klockan fyra var jag redan halvvaken, så det gick ju något lättare att komma upp i alla fall. Så något gott fick man i alla fall ut av det hela.


Men under mina vakna stunder funderade jag lite på det där.. Jag låg mestadels och tänkte igenom hur jag ska formulera vissa händelser i handlingen, vilket kändes ganska likt ett drömlikt tillstånd (på så vis att jag inte tänkte på att jag låg i min säng, utan "befann mig" i en helt annan handling). Så jag funderade över vad det är för skillnad mot att halvt medvetet ligga och tänka mot att drömma. Jag menar, hjärnan arbetar ju i båda fallen. Jag ligger antagligen ungefär lika stilla, så kroppen borde ju få lika mycket vila oavsett.

Visst, djupsömnen då man inte drömmer kan jag förstå ge mer vila, men när man drömmer sysslar väl hjärnan med ungefär samma sak som när man ligger och tänker i vaket tillstånd (eller halvvaket tillstånd, i alla fall).


Nåväl.. Natten resulterade i alla fall i att jag fick lite idéer som jag tänkte få ner i text. Tror att jag bland annat skulle kunna lösa en del av en något krystat berättad del genom att lägga in en prolog och se'n slippa få den förklaringen genom dialog i berättelsen. Får se hur det blir.

Nej, nog för den här gången.